Röda Sten Red Ale

Höstens röda guld.
Två red ale som inte passar in i något fack.

Vi kan börja med att konstatera att det där med en viss ölstil inte är så lätt. Smaken får helt enkelt styra och då blir det ofta ganska mycket mer beska än vad regelboken säger.

Vi gjorde två varianter på en red ale i höstas som blev väsensskilda. I båda fallen använde vi Weyermann Pale Ale Malt som bas samt CaraRed, Melanoidin och CaraAroma för att få till det fina mörkröda guldet. Den första stoppade vi smockfull med humle från både Amerika och Nya Zeeland samt ett litet avslutande gästspel från Tyskland medan den andra blev ett samspel mellan Tyskland och Amerika.

I Röd Sten Red Ale version 1 använd vi Amarillo, Cascade, Nelson Sauvin och Kohatu samt lite Perle till torrhumling. Vi tog som sagt i lite här och fick ett IBU-värde på hela 116 (International bitterness units). Vi använde Wyeast XL 1275 Thames Valley jäst, som på gott och ont visade sig vara i lite halvdålig form. Det resulterade i ett öl på ca 4,5 volymprocent med ganska mycket restsötma.

I version 2 använde vi Willamette humle, men även Perle som i det här fallet fick rollen som bittergivare. IBU-värdet landade här på 52 som förvisso inte är ett lågt värde men däremot mer än en halvering gentemot den första versionen. Här tog vi ett säkert kort när det gäller jästen och använde torrjäst för första gången, klassikern Safale US-05. Den gav lite bättre utdelning och volymprocenten landade här på 5,5 % med lite mindre restsötma än förlagan. Ett väl balanserat öl som gick hem hos nära och kära vars recept ni kan ta del av här nedan.